Jag vet att man inte ska lämna ut sitt liv på internet, men mitt är inte särskilt märkvärdigt. Jag vet att marken sviktar för varje fotfinger mot stengolvet och att tidningen inte alls skriver för din skull. Jag vet att det du stoppar i dig får dina barn betala för även om du har en dyr kostym. Jag vet sanningar långt bakom, framför, sidan om och inuti som spänner läget men öppnar för dina andra sinnen. Jag vet ATT DEN SOM SKRIKER HÖGST får flest att lyssna även om det inte ger något mer än döva öron. Att det är lättare att hitta fel för du vet det inte men vi går mot balans. Jag vet att andra bara ser det goda i människor. Jag vet att det finns olika och alla är det men alla är samma om du bara såg det större, än dig själv. Jag vet att man inte ska vara nedlåtande men en sanning kan svida, för din egen skull, du klarar av den och det vet jag också. Jag vet att man själv får välja och hur jävla lätt det är att låta någon annan göra det. Jag vet hur det fungerar och jag vet hur fel det är. Jag vet att det man jämför med är var man själv är och jag vet att om du själv är elak är du snäll om någon annan är värre, sant eller inte. Jag vet att vi snart blir produkter av egots dåliga kopior på våra snedvridna förebilder och vad självbilden beror på. Jag vet att man inte ska lämna ut sig på internet, men va fan. Det är bara ettor o nollor.